Adolf Hölzel

Om Adolf Hölzel

Under åren i Dachau rörde sig Hölzels måleri mot abstraktionen. Han studerade gyllene snittet och Goethes färglära och byggde senare en egen färgteori kring en cirkel med diatoniska och kromatiska värden, lånade från musiken. I verken syns det som rena färgformer, rytmiskt ordnade, ofta i jordnära toner mot ljusare partier. Motivkretsen rymmer abstrakta kompositioner sida vid sida med landskap, figurscener och religiösa motiv, som han höll fast vid även sedan realismen lämnats.

I butiken finns 35 verk av Adolf Hölzel, från 1890 till 1933. Bland dem Abstrakte Komposition, Figuren in Landschaft (1920) och Kloster Bebenhausen bei Tübingen (1907). De dämpade färgplanen och den lugna rytmen gör sig bra på en vägg, där de kan hänga fritt eller tillsammans med möbler och textilier i samma tonläge.